januari 06, 2010

Min tjej,


Jag trodde inte på det när jag hörde det första gången. Å inte andra heller.
Fast nu fattar jag. Så fort man nämner hennes namn rodnar han och säger att han inte vill prata om det. Gulligt värre.


Så kom då snön. Ligger väll 30cm eller nåt ute.
Vi beger oss som resten av barnfamiljerna - till kyrkbacken.
Det roliga varar inte så länge. Agnes åker pulka en gång och skriker över att hon får snö i ansikten. Mamma jag vill gå in skriker hon. Dröjer inte länge förrän Anton gör samma sak. Så bara att gå hem.
Det som kunde blivig så mysigt. Hur ska det gå när vi ska till fjällerna.


Inga kommentarer: