Svärmor ringde och bjöd in oss på lunch. Alltid lika mysigt att äta där. Å pannkakor dessutom som är så gott. Särskillt de lite sötare. I det läget tänker man varken på midjemåttet eller vad vågen visar för man bara njuter av de söta pannkakorna som bara de "gamle" kan göra.

Fredagar är sköna. Det är min och barnens dag. Aldrig något planerat. Bara gör det som faller oss in. Dagen till ära gick vi till rampen. Springa upp och ner, rulla och hoppa kan fördriva tid hos en 4-åring hur länge som helst.

Fast frågan är om inte granresningen på torget va lite mer intressant idag. En lustig syn när man ser 5-6 stycken med Varbergs Bostads jackor försöka resan en gran och dessutom få den rak. Till slut står den där med lampor och allt. Nu fattas ju bara kulorna säger en av dem. Ja här i det säger jag. Kulor i granen på torget hade la vart något.

Agnes har lärt sig vinka. Det bara kom. Hela armen svingar hon, men vad gör det. Hon viftar och ler och som mamma känner man stolthet. De ät ju respons.

Då va det dax fär kyrkis igen. Två dagar i veckan. Känns om man bor där, men det är trevligt. Barnen gillar det. Det händer ju grejjer. Agnes somnade i bilen på vägen dit. Inte dåligt. Det tar max 10 minuter att åka till Väröbacka. Vilken stil hon har. Somnade mitt i Speldosedragandet. Fast vad gör man när man inte kan motstå John Blund.

Det märks klart och tydligt att det är på G med advent. Inte bara i alla trädgårdar och fönster som börjar få ljusdekoration. Vädret är helt klart adventsvädret. Rått, kallt och regn. Den där snön som man hade när man va liten är väll ett minne blott.

Lillstumpan går mer och mer. Nu tränas det till höger och vänter. De är snart så hon inte vill åka vagn längre. Vill ju leka med de andra barnen. Å det kan man ju förstå. Att när man precis lärt sig att man kan använda sig av benen så vill man ju inget annat.

Kl. 07:15
- Mamma ska bara gå ner en liten liten stund och äta ... glass!
- Nej, det kan du inte.
- Jo. bara en liten liten stund
- Vaddå en liten stund? Glassen är slut.
- Okej!

Är det så här det är att ha en 4-åring.
Lura till sig saker när mamma är som mest nyvaken eller inte ens vaken alls.
Han är för gó min lilla Anton.

Mamma: Anton du vet väll att på torsdag ska du till den där tanten och klippa dig
Anton: Nää det ska jag inte, vill inte vara hos någon tant
Mamma: Jo det ska du. Du vet hon du va hos sist.
Anton: Nej mamma jag vill att den där killen som Hugo va hos ska klippa mig. Jag vill känna honom.
Mamma: Är det för att Hugogo fick grönt och blått i sitt hår.
Anton: Ja
Mamma: Jag tror allt att du kan få det hos tanten oxå.
Anton: Okej då!

foto: Malin Arnesson

Att ett volymreglage på en förstärkare kan vara så roligt. Inte nog att man inte får röra. Det lyser ju blått oxå. Hur frestande är inte det. Nyfikenhetens tid är här. Agnes utforskar allt. När det börjar bli disco a ´la Svampbob Fyrkant. Då är det dax att kolla in läget i tv-rummet.

Mormor o Morfar kom besök under eftermiddagen. Då va et dax att provsmaka lusekusarna. Mumma vad gott. Blir tt göra en ny sats inom kort. Vi är en typiskt Lussebullefrossarfamilj. Det går inte att motstå.

Vaknade av att lilltjejen grejjade borta hos sig. Innan man slår upp ögon kommer tanken. Nej jag orkar inte gå upp. Varför kan hon aldrig sova. Vänder mig om kollar in klockan. Shit, 7:30. Hon har sovigt hela natten. Stannar till och märker att hon sitter borta hos sig och leker. Jag somnar om. Vaknar 10 minuter senare av att Andreas hämtar henne. Nu är man lycklig efter en hel natts sömn.

Denna dagen blir lugn. Eftermiddagen går åt till att baka lusekusar. Kanske lite tidigt, men det är gott och går smidigt.

Är en sväng hos svärmor på kvällen. Anton stannar för att sova. Skönt tänker jag. Bara ett barn i natt.

Nu är Agnes inne i en rolog ålder. Ibland så skrattar man och ibland är det bara frustrerande. Det spelar ingen roll om vad det är eller vart det är. Inget får ligga där det ska. Allt ska plockas ur lådor opch boxar. Å sedan ska det klivas i. Alla barn är då lika. Det ska plockas fram och tillbaka i omgångar.

Grått, grått, grått.

Usch va trist. man liksom går runt som i dvala, vaknar aldrig upp. Dimman ligger tät. Fast om man tänker efter. Är det det inte så här det brukar vara till första advent.

Tog tomteluvorna med mig ut för att försöka åstakomma ett julkort. Blev väll inte riktigt som jag hade tänkt. Så det blir en eller flera gånger till. Inte lätt att få två barn att le samtidigt.

Hon börjar bli riktigt rund nu. Sara! Det är verkligen bäbisyra i bekantskapskretsen. Grannen fick häromdagen (tror jag, har inte sett henne på några dagar), Sara och en annan granne i början på nästa år. Jag vill oxå fast ändå inte. Skulle nog inte orka med 3 just nu.
Agnes och Filip busade som aldrig tidigare. Klart roligare tyckte han att hon numera rör på sig. Å så fick han lite respons när det skulle bankas i bordet.

Plötsligt bara händer det. Nej inte triss-skrapet. Kunde vart - kanske till och emd hade vart roligare.
Nu va det så att Agnes tog plötsligt sina första steg. bara sådär från ingenstans. Eller visst har man anat att det ska komma snart, men inte bara så där på en vanlig tisdagskväll.

Äntligen kom jag iväg. Simmning det är min passion. Det är ju så gött. Det bästa är ju att träna kroppen utan att knappt känna av det.
Lustigt efter 15 mnuter i vattnet kom Annika. Vi kunde visst åkt ihop. Så är det ibland, men hur ska man veta. Så nästa vecka kan vi ju alltid åka ihop.
800m blev det. lagom början och förhoppningsvis ingen träningsvärk.

Äntligen är veckan över.
Kändes tungt i början, men nu är det slut. Alla kalas. Å Anton är ett år äldre. Efter att ha fått paket i tre dagar så tror han nästan att man kan få det var dag. Fast en månad kvar sedan är det tomtens tur.

Barnkalas el. Pappakalas. Efter vofflorna försvann papporna in till tv´n och det va Xbox360 som gällde. Kalasuppdelning - papporna roar sig med tv´n och mammorna med disk och barn. Hmm...

Barnkalas. jag vart stressasd till tusen, men som tur va släppte det. Det är inte min grej att vara festfixare. jag kan inte riktigt slappna av, men vem märkte det. Barnen hade skoj. Vi bjöd på frukt, korv o bröd och avlutade med godispåse och ballong på pinne. Efter två timmars lek va det ett trött gäng med spagettiben som väntade in sin föräldrar. Ett bråk och gnäll så ett lyckat kalas.

Jag har fått en ny tvättmaskin. Den är så teknisk så frågan är om jag klarar av den. Efter att man gjort sina inställningar räknar den helt enkelt ut hur lång tid det ska ta. Skitbra.

Grannen ska ha barn. Typ idag. Så nu går vi i väntans tiden allihopa. Man vet ju själv hur det är. man vet att det är snart, man vet hur det brukar kännas. Frågan är bara när det sätter igång. Så knackar det på dörren mitt-i-natten så vet vi att det är dax.

Skrumpen fot - så är det när man har fått en fisk till dotter.

Anton 4 år.
Det är väll ändå lite magiskt att fylla 4, är det inte det.
Som min lillebror säger: När jag va 4 år.......!
Så lustigt för i en diskution på dagis kommer en kommentar från Jonas Hansson, "När jag va 4 år.....fick jag en cykel med högt styre och limpa"

Riktigt paketutdelning hela dagen. Alla mormorar och morfarar som anton säger kom. Å morbröderar såklart. Det bjöds på Pirattårta och snickerskakor. Kan det blir bättre.
Nu väntar det barnkalas och ytterligare släkt till helgen.

Annika ställde till med ännu ett födelsedagskalas. Å det slås som vanligt på stort. Det bjöds på kvällmat A´la kex och div. ostar. Mumsigt. Barnen for omkring som tokar. Som de alltid gör när det ses.
De är bra med kvällskalas för barnen är så trött när man kommer hem så de bara stupar i säng, föräldrarna med.

Fika hos nya grannar är aldrig fel. I fredags blev jag inbjuden till de "nya" på Alvägen 1. Magdalena och Samuel. En Göteborgare och Jönköpingsbo nedflyttadde från Stockholm. Vilken blandning.
de har en dotter på 5 månader som heter Thea.
Alltid trevligt med nytt folk så inte gatan dominerar av alla gamla rävar inflyttade -73.

Fars dag! Firar man den numera eller har den helt fallit i sin glömska. Andreas fick ju i alla fall en natt på hotell + en bukett vit/rosa rosor. Hur snygga som helst. Så han ska inte klaga. Eller vad!, de gör han ju inte. Han njuter som en katt framför varm kamin.

Vaknar ett totalt mörker. Vart är vi (strandbaden), vad är klockan, har vi sovit förbi frukost. Nää kan jag inte tro. Barnen sover aldrig så länge. När man kvicknar till och klockan är 8 så njuter man. Har fått sova en hel timma länge än vanligt - yes sovmorgon.
Bestämmer med mamma att vi ska ses utanför entrén till Klitterbadet kl. 10. Så innan dess är det tid för frukostbufé. Man kan ju äta hur mycket som helst. Är precis som om det inte finns någon botten. Anton åt som om han aldrig sett mat förut.

Vid halv 11 snåret plumsar vi ner i bassängen. Barnen leker som aldrig förr. De är då man njuter som förälder. Å varför åker folk på långväga charterresor när det allra mysigaste är i staden bredvid? Vi fikar gott med baugetter för mer energi är vad som behövs mitt i ett förmiddagsbad.
Vi avslutar med bubbelbad. Det är så man känner att man finns. Njuter till 110%

Säger bara det: De här måste vi göra om!!

Det känns att det är något på G. Det är liksom mysigt på något vis.

Vi går till affären och köper lunch, barnen och jag. På vägen hem blir det som vnalig stopp i fiskbilen. Anton skulle kunna stå där en hel dag och titta på fiskar, krabbor och hajar.

Dagen går åt att vänta in Andreas. Vi ska åka på minisemester till Falkenberg. Ligga på strandbaden och bara må gott.

Alltså det låter väll helt knäppt. Hur rädd behöver man vara för att lilltjejen frått RS-virus? Vi har både haft flunsa och är förkylda. Jag har kola skallen och hostar - hon snorar och hostar tills hon kiknar. Fast det är ju mest när hon sover på natten. Feber då? Nja 0,5 -1 grad. Fattade som att man skulle ha mer för att det skulle vara RS. Visst är det bara att ringa Sjukvprdsupplysningen, men vill inte vara den där onördigt oroliga mamma. Vill ju vara självsäker.

Anton har besökt kyrkklockan i Väröbacka. Hur festligt som helst. Å så fick det ett litet ljus. Helena på kyrkis är verkligen en lekmoster. Gillar henne.

Agnes är på väg att gå. Tog ett steg idag. Inte för att jag tror att hon va så medveten, men ett steg va det. Nu ställer hon ju sig som gjuten på golvet så det dröjer väll inte länge till att hon springer. Vill inte - jag vill ha kvar min lilla bäbis.

Igår kom det med posten. Vi la på ansökan om att stå i tomtkö. Så nu får vi se vad som händer. Har inga direkta planer, men det är bättre att neka tomt än att i köa alls.

Jag känner riktigt hur det kommere över mig. Kan inte hindra det. Kroppen blir som en ballong, klumpen växer i halsen. Det negativa tankarna tar över. Ringer Andreas och gormar. Han får tåla en hel del. Hoppas att han lärt sig att det är inget att bry sig om, det går över. Försöker göra något vettigt, men kommer inte för. Jag vill inte. Stressen och ångesten ökar. Vill egentligen bara lägga mig ner och försvinna och vakna upp en bättre dag.

Det kallas PMS och jag är hemsk när det sätter igång. Man borde spärra in mig för några dagar tills det har lugnat sig.

Städa, Baka, Shoppa, Tvätta badrum, Vila .... massa saker som man skulle behöva göra.

Får väll se ibland uppenbara det sig ju bara den där överskottenergin och lusten som gör att man i en hast gör allt och är bara så lycklig efteråt.

Friska för denna gången eller nja förkylda är vi, men det är man ju nu och fram till april eller nåt. Trist, men det är bara att gilla läget.

Äntligen ska vi komma iväg på en liten tripp. Jag har bokat rum på Strandbaden och bad på Klitterbadet. Inte så långt bort, men ser fram emot en trevlig middag och en underbar frukostbufé.

Då va det mannens tur, men måste erkänna han fick snäppet värre. Fö jisses vad illa han mådde. Han tog sig knappt ur soffan på hela dagen. Som tur e vara det bara ett dygn.
Istället för att vara hemma och förbarma mig över honom gavs det iväg till Källstorp och fika hos Malin. Hade ändå vägen "förbi". Jag skulle va på kyrkogården. Det är så vackert och sorgligt vid Alla helgona. Jag vet inte vad det är men jag har blivigt känsligare eller nåt. Förr kunde jag gå dit utan att få gråten i halsen, men nu räcker det nästan med tanken att man ska dit.

Är du gravid?

Har fått frågan tre dagar i rad. Bara för att man mått illa, käkigt och vart yr så behöver man ju inte vara det eller? Som Malin sa. Sådanna frågor får man räkna med. Visst har det varit ironi i alla frågeställningarna, men ändå. Visst skulle det vara mysigt, men nää jag skulle inte orka. Räcker gott och väl med två yrväder. Å dessutom är man ju inte gammal så jag kan gott vänta tio år.

Det har kaklats badrum igen. Nu börjar det likna något fast att det är en hel del kvar. Bara det är klart till jul är jag glad. Är trött på allt renoverande nu. Vill börja spara pengar. Det finns ju roligare saker att spara pengar till än renovera hela tiden.

När man inte kan somna för att man känner att man mår skit då är det illa. Kl 02 gick jag iaf upp, ner på dass, å visst jag spydde. Å nej "vinterkräk". Jag vill inte. Efter några promenader med frisk luft och middag hos svärmor så är man hyffsat på benen igen, men man vet ju aldrig det kan ju vara en skenmannöver.

Vart hittar man fin vitmossa. Vi traskade hela slilngan runt för att hitta, men det blev bara grönmossa. Det får la bli att man köper i affären då, fast att det inte är samma sak.

Lillebror var här en sväng på kvällen. Käkade kinesmat och pratade. Han hade vart och tränat och skulle gå på Innebandy match.

Barnen har kommit in i helt fel rytm. Sova middag vid klockan 5. Inge bra alls. Får väll försöka vända på det eller kanske helt enkelt hoppa över den helt. Iaf för Antons del.

Anna ringde. Hon ville bjuda oss på fika. Det är ju inte så ofta vi ses. Alltid kul för barnen att ses. Å deras hus har ju blivigt så fint. Nu väntar vi med spänning för att se hur det har tänkt sig med deras trädgård.
Å vad vi är sugan på att bygga. Vad är det som fattas. Tomt och lite bättre ekonomi. jag måste ju framförallt börja jobba. Det är inte mycket som skulle hindra oss.
Fast det kanske kommer att förbi en dröm det återstår att se.